Henkes självgoda blogg...

Rule Britannia tralalala…

Jaha då har man varit i London då! Känns verkligen himla internationellt måste jag säga. För mig har alltid London varit Europas häftigaste huvudstad. Staden har ju både bidragit med Saville Road såväl som Bond. Jag flög in på fredagen med Ryan Air. Härligt flygbolag, billigt som bara den men när de fjortonåriga flygvärdinnorna började tonårstjafsa ja då tyckte i alla fall jag att det blev lite oprofessionellt. Meningen var att jag, Anders och Emil skulle göra London osäkert under helgen (ett härligt uttryck, att man ska göra något osäkert, frågan är bara om man någonsin kommer att leva upp till det). Dessvärre så bangade Emil två dagar innan, eller jag och Anders tror att han bangar vi har fortfarande inte hört något ifrån honom.

Dessvärre så var Anders plan försenat med fyra timmar! Så jag valde att ta bussen in till staden och checka in på hotellet. Väl framme vid hotellet så checkade jag in och fick bita mig i tungan för att inte börja asgarva åt indiern på andra sidan disken. Nu är det ju inte så att jag börjar garva åt första bästa indier utan just denna lät precis som Apu (tror han stavar så) i serien Simpson. Nästa iakttagelse av hotellet var att korridoren luktade precis som hemma hos Mikael Uggla, lite konstigt att man ska behöva åka till London för att komma ihåg den lilla mannen. Dessvärre så innehöll inte hotellet några av Mickes leksaker, inte ens en Commodore 64 att spela ”Sex games” på, men hade annars allt jag behövde. När jag väl hade tagit en dusch så gav jag mig ut på staden för att få i mig lite mat. Det hände inte så mycket mer under några timmar så jag tänker hoppa till när herr Carlsson dök upp. Herr Carlsson dök upp runt elva och vi dumpade bara hans väska på hotellet och drog sen vidare till en pub. Där möttes vi av en bartender som sa: ”Tyvärr vi har stängt, klockan är 23..." Smått förskräckta så frågade vi om det fanns någon annan bar som kunder servera oss alkohol så sent. Vi hade tur! Det fanns en bar runt hörnet som kunder servera oss alkohol. Efter lite letande (runt hörnet är inte alltid runt hörnet i London) så hittade vi tillslut pubben. Pubben hette ”Pride of Paddington” och hade inget att göra med bruna björnar eller barn. Dessvärre var hela stället fullt med svenskar så det sedvanliga skitpratet om alla grannar gick om intet. Vi blev inte så långvariga utan lullade hem efter några timmar. På sedvanligt tidoptimistiskt manér så ställde vi klockan på 0900 dagen därpå och somnade.

Klockan 1130 på lördagen var vi redo att ge oss iväg. Vi skulle möta Anders kompis Jill någonstans (ok jag har korttidsminne som en guldfisk!). Vi var dock lite väl tidiga när vi kom till stationen så vi hade tid att strosa runt lite. Anders var i London för cirka ett år sedan och på sedvanligt Carlsson-manér så kände han självklart till området och kunde leda in oss till en väldigt juste marknadsplats. Exakt hur den karlns lokalsinne funkar kommer jag då aldrig att förstå! Marknadsplatsen var hur grym som helst. Jag tror att man måste förstå hur jag funkar som människa för att riktigt fatta hur jag kan gå igång på sådana här saker. Personligen så tycker jag att det inte finns mycket trevligare saker än att strosa runt bland olika matstånd och klura ut vad man kan göra med alla godsaker. Dessvärre så hade vi dåligt med tid och vi saknade dessutom en plats att tillaga något av detta överflöd av godis!

Vi träffade sen Jill och hennes kompisar. Jag börjar bli lite orolig för min egen hälsa då jag var där för en och en halv vecka sedan och jag kan för mitt liv inte komma ihåg vad människorna HETTE! Vansinnigt pinsamt och mycket konstigt då vi hade förbannat kul hela helgen! Hursomhelst! Vi gick till närmaste kafé och drack dagens första pint (when in Rome). Efter cirka en halvtimme så gick vi vidare ner till Thamåsen (jag menar självklart Thamesen men detta är ordet som Word föreslog) där vi skulle ta en båt till Greenwich. Det hela höll på att spåra ut ganska ordentligt då en av Jills kompisar var... ska vi säga smått bisarr. Jag känner inte människan men det tog henne ca tio minuter innan hon tog ett rejält skamgrepp på mig i en diskussion om strumpor. Bisarr eller inte så var hon mycket rolig och det var tråkigt att hon inte hängde med ut senare på kvällen.

Båtturen var som allt annat i London mycket trevlig och vi hamnade tillslut i Greenwich. Där fick vi se den Internationella tidslinjen, och vi kände oss alla vansinnigt privilegierade över att ha fått sett detta streck i marken! Båtturen hem gav inga större överraskningar mer än att de inte sålde någon öl på båten (katastrof, men som tur var så satt vi längst bak och gjorde allt för att bli höga av avgaserna!).

Väl iland så hittade vi en mysig liten hamn. De har ju ganska kraftiga skiftningar i vattennivå i dessa länder så just denna hamn var skyddade för just detta. I hamnen så fanns det en pub vid namn "Dickens place". Återigen hur soft som helst och vi började kvällen genom att beställa in några pitchers med Pim's. Nu börjar minnet att bli lite halvgrumligt, men jag vet att vi sen drog in till Soho, satt på en pub och sen hamnade på ett dansställe som extraknäckte som bastu och sen en McDonalds. Kort och gott ett förbannat kul kväll! Det är alltid lika kul att träffa nya människor som är easygoing och villiga att prata lite.

Söndagen ägnade vi åt speedsightseeing och ett konstant letandes efter ett Starbucks. Vi lyckades se Big Ben, ett gäng statyer och massa freaks. London är en helt suverän stad och jag bara måste bo där någon gång i mitt liv. Det gäller väl visserligen varje större stad men jag tror att få städer i Europa är så fantastiska som London. Till viss del kan det bero på språket, man känner sig aldrig hämmad utan man vet att man alltid kan göra sig förstod, eller ja till viss del i alla fall. Det hände inte så mycket denna dag. Eller jo det gjorde det väl visst men det är nog inte så intressant att skriva ner här.

På resan hem så slog det mig att, ett: Anders är en för j...vla trevlig människa att resa med. Två: Mitt hem är numer Dublin, Irland.

/H som i killen som älskar London

posted by Henke @ 6:06 PM